Igår kväll var jag på tjejfest hemma hos Birgitta. Vi var fem stycken som skulle "fira" att vi inte längre arbetar tillsammans. Birgitta hade lagat maten. Förrätten fick jag äran att fixa. Små krustader fyllda med gottis. Huvudrätten bestod av en god fläskfilégryta och ris. Till det broccolli, sockerärtor och gröna ärtor och en grönsallad. Syltlöken icke att förglömma. Desserten höll på att gå åt skogen. I den fina glassburken som Birgitta öppnade låg det köttfärssås. Paniken lyste i värdinnans ögon. Efter att ha letet igenom båda frysar lyckades hon hitta glass av fin kvalitét, dock inte den hon tänkt sig. Till glassen som serverades i glas på fot blev det varma hallon och blåbär. Allt arrangerat av mig. Själva ätandet och drickandet gick relativt lugnt till (utom när Marie först välte vattenkaraffen och sen i rena upphetsningen välte sitt vinglas också). Däremot hände det några andra saker under tiden vi var där. En halvtimme efter vi hade kommit så rasade hatthyllan i golvet (min handväska kan ha bidragit). När jag dukade av efter maten fick jag en dörrlist i huvudet (Birgitta tryckte vant fast den på plats). Annars förstörde vi nog inget. När jag skulle hem och hade lyckats hitta min jacka under den nedramlade hatthyllan hängde det paraplyer överallt i jackan. Om ni undrar vart ert paraply har tagit vägen så kan jag tala om att det finns hos Birgitta! Vi hade en trevlig kväll med mycket skratt och prat och mitt "migränvin" Ken Creek fungerade bra. Inte minsta lilla tendens till huvudvärk idag. I eftermiddag är det dags för golfgympa igen. Nu är det "bara" fem gånger kvar. Pilatesbollar och hantlar är inte riktigt min grej men jag ska härda ut till det bittra slutet. Som jag brukar säga i tid och otid "det som inte dödar härdar". Ha en bra fortsättning på dagen.

Trackback-URL för detta inlägg: