Ibland glömmer jag bort att det här ska föreställa en golfblogg. Det slinker med ett och annat som inte har så mycket med golf att göra. Jag borde kanske döpa om blogggen till "En medelgolfares vedermödor på och utanför golfbanan". Fast istället för att döpa om ett känt och innarbetat (hm) varunamn så kan ni tänka så när ni läser mina inlägg. Typ:Det här är en blogg om en dam i sina bästa år som gillar att spela golf och som gillar en massa andra saker också. Nåväl åter till mitt golfande. I april månad spelade jag hur mycket golf som helst. Hans och jag var en sväng ner till Skåne i början av april och till Östergötland i mitten av april. Mitt spel gick jättebra. I maj blev det bara ett par rundor då jag inte mådde så bra (dumma mage). Nu börjar jag kvickna till och i söndags kväll spelade vi 9 hål på vår korta bana. Det märktes tyvärr att jag inte hade spelat på länge. Jag var skitsur de tre första hålen. Vid det fjärde tinade jag upp lite efter ett bra utslag, inspel och puttning. Det var ganska kallt och kroppen var stel trots rejält med kläder. Jo, mina golfvinterhandskar var på! Jag lyckades i alla fall ta mig runt nio hål, men det var knappt. Jag skrapade ihop 15 poäng. Enligt mitt handikapp ska jag gå runt på 18 poäng så det var inte så illa. Nu är det bara att försöka träna fram till partävlingarna med Hans. Som ni vet så står ju andra spelare i kö för att få spela ihop med honom. Det är inte tjejer utan killar som köar om ni trodde nåt annat.

Trackback-URL för detta inlägg: