Trots att jag är lite snuvig och har ont i halsen idag ville min pappa att jag skulle komma och dricka eftermiddagskaffe med honom. Han har nu bott på äldreboendet i 3 månader och börjar bli riktigt varm i kläderna. Personalen är jättebra och han får all hjälp han behöver när han behöver den. Vi vet aldrig innan vilken vändning våra samtal brukar ta, vi vet bara att dom brukar bli intressanta. Ju äldre vi har blivit dessto mer vågar vi ta ut svängarna när vi pratar. Jag påminde pappa om att han i sommar fyller 88 år. Han kontrade med att det inte är så säkert att han hinner uppleva den dagen. Då blev jag lite smått irriterad och sa att han nog gjorde bäst i att se till att leva ett taq till efter allt besvär jag (och mina syskon) haft med hans flytt och all pappersexercis. Naturligtvis lovade han det. Sen kom vi in på dr. Phil. Pappas favoritprogram på TV. Han uttalar Phil med P och inte med F och det låter jättegulligt. Pappa sa att han inte tyckte doktorn var så trovärdig längre. Jag undrade naturligtvis varför. Jo, han hade läst i en skvallertidning i äldreboendets dagrum att dr. Phil varit otrogen samtidigt som han ring till sin fru. Det tyckte pappa var i värsta laget. Det tyckte jag också. Plötsligt berättade pappa om sitt första jobb som dräng på en gård. Först nu vid 88 års ålder förstod han varför bondmoran så ofta kom ut och ville hjälpa till med olika saker. När det begav sig fattade han inget. Bara 70 år för sent!
Ha en bra lördagkväll - man vet aldrig vad som händer!

Sonen som är hemma över helgen undrade om jag kom ihåg en grupp från 70-talet som hette Focus.
Det gjorde jag. Låten också. Nu fick jag nöjet att se videon. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta - eller använda mig av låten till att sjunga upp innan körträningen :)

Trackback-URL för detta inlägg: