Alla hjärtans dag 1986
- Den fredagen minns jag väldigt väl. Hans och jag hade precis flyttat till ett litet kulturminnesmärkt hus och kommit i ordning. Jag såg fram emot en två veckor lång ledighet innan jag skulle få vara med om mitt kanske livs största utmaning. Jag hade bjudit mina arbetskamrater på fikabröd och lovat att höra av mig sen när "allt var klart". Hans och jag åt lite god mat när vi kom hem från våra jobb, jag minns inte vad och njöt av att inte behöva göra något särskilt. Efter en stund blev jag väldigt rastlös så vi beslöt oss för att ta en tur med bilen och kolla in naturen (i halvmörkret). Vi gick och la oss vid 23-tiden. På lördags morgonen vaknade jag av att något exlpoderade. Jag hade mina ben över Hans och han vaknade av att det kändes blött på honom. Först fattade jag inget. Efter en stund förstod jag att "vattnet hade gått" . Jag var nämligen gravid och skulle föda barn ca två veckor senare. Någon hade tänkt anlända ca två veckor för tidigt - nämligen Clara. Där rök min tvåveckors ledighet. Vi gick upp och Hans ringde till förlossningen. Dom ville veta hur lång tid det var mellan värkarna och sa att vi kunde göra iordning oss i lugn och ro och sedan komma in till lasarettet. Väl där stannade värkarbetet av. Det blev till att vanka fram och tillbaka i korridorerna. När sen en sköterska "hotade" med att sätta igång förlossningen kom den igång av sig självt. Prisad vare den välsignande lustgasen! Klockan 15:52 den 15 februari 1986 såg en liten dotter dagens ljus, två veckor för tidigt. Hon vägde 2 750 gram och var 47 cm lång. Dock hade hon bra lungkapacitet som höll i sig i tre månader. Efter det skrek hon ytterst sällan. Eftersom Clara var så liten så var alla kläder för stora. Med en sykunnig farmor/svärmor löste sig det. Clara åkte hem från BB med söta rosa dockkläder på sig. Nu har det gått 23 år och Clara är fortfarande ganska så liten. Det är dock bara till det yttre. För övrigt är hon en väldigt "stor" person.
- Snäll (läs Stefan Einhorn "Konsten att vara snäll")
- Smart (klurar ut det mesta)
- Intelligent (klarar sina studier med glans)
- Envis (ger sig inte om hon vill något, vilket är både bra och dåligt)
- Hjälpsam (säger aldrig nej när man frågar om hjälp)
- Envis (oj hade jag skrivit det redan)
- Klok (har bra åsikter om det mesta utom en del musik)
- Mogen (inte alltid när det är fest)
- Vacker (hm - lite lik sin mor kanske)
- En alldeles fantastisk dotter (kunde inte önska mig en bättre)
- Nu får det räcka men jag menar varenda ord
CLARA MED INTE SÅ MÅNGA HÅRSTRÅN PÅ 1-ÅRS DAGEN
VID FYLLDA 2 HADE HON UTVECKLAT EN SLAGS "HOCKEYFRILLA", LÅNGT I NACKEN OCH VÄLDIGT FÅ HÅRSTRÅN I PANNAN. HAR INGEN BRA BILD ATT VISA JUST NU.
VID FYLLDA 22 HADE DET TAGIT SIG ORDENTLIGT!
Ett stort grattis på 23-års dagen den 15 februari Clara!
Tack! :) Vad gullig du är! Envis som en åsna är jag ;P Puss!
hon är envisare än en åsna :P
Vilket gulligt inlägg - och vilken söt dotter ni har! ;)
Sv: Tack så mkt:) va fina biler föresten och grattis:D
Clara, mamma Lotta och moster UK har haft en hel del kul ihop med dig, vi har sovit utslagna på golvet i kontoret på Arnö, försökt promenera med en skrikande unge (Clara), en vild hund (Jalk) och en något uppjagad mamma (Lotta).....Clara, jag kan också berätta att dina kära föräldrar körde dig liggandes i barnvagn över alla "superhöga" trösklar i huset så du for som en vante, men du somnade och slutade skrika (;-D).
En av mina tre små apor, den första, var också en riktig gaphals - henne bar jag runt på alla nätter i tre månader, dagarna tillbringade jag halvsovande i pyjamas. Efter tre månader så slutade den unga damen skrika som en galning och sov hela nätterna, men för en stackars mor tog det flera veckor att få tillbaka vettiga sovvanor - har nog inte lyckats ännu.
