Mitt äventyr var en golfresa med mannen till Skåne. Vi bodde i Tomelilla och spelade på deras fina men ack så svåra bana, och på Ystads fina men även den ack så svåra bana. Våren hade kommit till Skåne. Allt var grönt och massor av blommor stod i blom. Vi spelade onsdag, torsdag och fredag och vädret blev varmare och varmare för varje dag. Sista speldagen var det kortärmat som gällde. Båda banor var som sagt svåra med MYCKET VATTEN. Något händer med mig när det är ett vattendrag i närheten. Det spelar ingen roll om det är en liten rännil eller en större damm eller å. Bollarna ska bara i och bada. Sista speldagen lyckades jag dock krångla mig förbi de flesta vattenhål. För mig som är ganska så otränad och inte helt frisk, är en 18-håls runda jobbig. Första dagen tog jag slut efter nio hål. Då gjorde vi som så att jag slog ut mitt första slag själv, sen slog Hans mitt andra slag. Efter det slog jag resterande själv. Detta var på de långa hålen, typ från 350 meter och uppåt. Vi fortsatte med den spelstilen de andra dagarna och jag orkade spela alla 18 hål varje dag på det viset. Jag tror att Hans tyckte att jag ibland blev lite för krävande när han frågade "var vill du ha bollen?" och jag svarade "så nära flaggan som möjligt, helst i hål." Detta med tanke på att det på de långa hålen var 300 meter kvar till flaggan. Vi hann även göra annat än att spela golf. Se oss runt sittandes i bilen. Även en något jobbig färd upp till Ales stenar. Efter halva vägen blev jag lite trött. Som av en händelse stod där en liten bänk att sitta och vila på. Vi var också ute på stranden vid Sandhammaren. Härligt ljusblått vatten. Underbart ljud av vågorna. Jag videofilmade Hans där. Få se om nåt av barnen (förmodligen Clara) kan hjälpa mig att få in det i min blogg i påsk. Sammantaget var det en mycket lyckad minisemester. Golf ca 5 timmar per dag. God mat (alldeles för mycket mat). Trevlig personal på hotellet. På vägen hem från Skåne hann vi göra en avstickare till Öland för att fika, titta in på Gabriel Keramik vid Timmernabben och dessutom handla brända mandlar av Sveriges i särklass suraste tant i karamellfabriken i Timmernabben. När jag kommer in i en karamellaffär vill jag njuta och titta och välja. Det gillade inte tanten. Hon tyckte att jag var jättejobbig och svarade knappt när jag frågade vad karamellerna innehöll. Brända mandlar vet jag ju hur dom ser ut men det fanns en hel del överdragna med choklad och då vill i alla fall jag veta vad som döljer sig under. När vi valt klart och surkärringen blandat alla chokladkarameller i en plastpåse och drämt påsen med brända mandlar i disken fick jag stor lust att bara gå därifrån. Men men, godis är gott och vi betalade och sa tack och gick. Tilläggas bör att vi var dom enda kunderna i butiken. Tyck för all del inte synd om mig - tyck synd om surkärringen! Förutom denna tant så träffade vi bara trevliga människor. Hans fick sig en rejäl match på Tomelillas golfbana sista dagen vi spelade. De sista nio hålen fick vi sällskap av en äldre man från Landskrona. Han var 73 år och tillbringade sin tid med att åka runt i Sverige med sin fru i en husbil. De stannade då och då så han fick spela golf. Jisses vilken mjuk och fin sving han hade. Långt slog han också. Imorgon är det jobbet som gäller, men snart är det påsk och flera dagar ledigt. Då blir det golf golf golf. Förhoppningsvis med barnen.

Trackback-URL för detta inlägg: