Har nyss varit på besök i mitt "privata" bibliotek. Det mesta finns att få där - även golfböcker. Om det inte finns kan jag bara beställa - gratis. Jag har tillgång till biblioteket var fjortonde dag. Alltid på en tisdag mellan kockan 18:40 och 19:20. Till min hjälp har jag påläst personal om jag kört fast i mina val av litteratur eller annat. Det bästa av allt är att BOKBUSSEN stannar precis utanför mitt hus. När vi flyttade hit för snart tjugo år sedan stannade bussen vid Posten en bra bit bort. Eftersom jag lånade så mycket böcker så flyttades hållplatsen till vårt hus. Den har några till hållplatser här i byn. Idag hade min talbok av Maria Ernestam kommit. Det är hennes nya bok "Alltid hos dig". Har läst två böcker av henne tidigare, "Busters öron" och "Kleopatras kam". Man kan väl säga att hon skriver spännande relationslitteratur med makabra inslag spetsat med lite död. Jag har försökt mig på talböcker tidigare men inte gillat det. Det är så lätt att försvinna bort och tänka på annat och missa ett långt stycke. Får se hur det går den här gången. Lånade dessutom lite tidsskrifter om antikviteter och mat. En deckare blev det också. Vill jag låna om böckerna kan jag gå in på bokbussens hemsida och göra det. På förekommen anledning ska jag erkänna att jag redan "plockat" fram julpynt. Clara visar i sin blogg att hon köpt en fin dekorationsstjärna på Ikea. Misstänkt lik en stjärngossestjärna. Min dekoration går inte att ta miste på. I och för sig skulle jag gärna vilja ha hennes fina stjärna som INTE klassas som julpynt enligt kassakvittot. Nu ska jag motionscykla så jag kan se Carin i ögonen imorgon på jobbet.
"Min" fina buss
Här längst bak i bussen har Claraoch Emil tillbringat en hel del tid
Personalen "gömmer sig" till höger utanför bild
Hejdå bussen (för att förekomma "någon" - NEJ det är inte jag som skymtar fram i häxhatt - he he)
Porslinstomtenisse på pinne som jag ärvde efter faster Maria (ingen idé att lägga undan den nu det är ju snart jul)
Det blev sent igår. Golf på högsta nivå på Viasat Golf. Fjärde och sista rundan på "The Tour Championship". Bana East Lake i Atlanta. Tydligen otroligt svårspelad. Vi bestämde vid åttatiden att faktiskt titta färdigt på tävlingen som skulle sluta vid tolv. Det var ju så spännande. Tävlingen slutade inte vid tolv utan vid halv ett. När alla arton hål var spelade så hade Camilo Villegas från Colombia och Sergio Garcia från Spanien lika många poäng. Vi kom snabbt överens om att ta en extra halvtimmes sovmorgon och titta färdigt. Efter särspel på artonde hålet vann till slut Camilo Villegas. En 26-årig Colombian som ser ut som en pop-idol/muskelknutte. När han läser greener ligger han i horisontalläge med höger hand och vänster fot som stöd på greenen. I vänster hand håller han puttern och höger ben har han i grodbensställning. Jag har inte testat tekniken ännu och ska nog inte göra det heller. Mobilen gick inte igång förrän halv åtta i morse. När jag vid kvart över fyra idag var på väg att hämta Hans vid jobbet kom jag på vad jag lovade honom igår. En god omelett med kantarellstuvning till middag. Suck - va jobbigt. Det sista han sa när jag lämnade av honom vid jobbet imorse var "det ska bli så gott med omelett och svamp ikväll - ser fram emot det". Igår var jag pigg och idag är jag trött. Nu är i alla fall omeletten lagad och uppslukad. Den var god. Nu är det bara en sak till jag ska göra ikväll, stryka mina kläder. Hans "stryker" sina i nya torktumlaren. Han tycker att det funkar jättebra. Jag är väl lite mer kräsen, jag vill ha mina strykta med strykjärn. Efter det får det bli "Idol" och sen Jens Lapidus bok "Aldrig fucka upp". Den började blodigt och bra med en rå misshandel. Lite lagom upplivande att läsa om. I morgon är jag ledig och ska börja/återuppta mitt aktiva liv som motionär. Har inte riktigt bestämt vad det blir för motion. Alternativen är rask promenad med stavar 60 minuter, motionscykel 60 minuter eller cirkelträning/lättare styrketräning på gym (har ett årskort som gäller t o m februari nästa år). Jag tänkte skriva om mina motionsaktiviteter här på bloggen så kanske dom blir av. Jag är inte så mycket för att ljuga och om jag ljuger här att jag motionerat och Carin på jobbet frågar hur det var, så kommer jag att bli eldröd som en kräfta (jag vet att hon läser min blogg ibland). Ok - då börjar jag med motionen imorgon. Det är utöver eventuell golf för det går helt och hållet på nöjeskontot. Vi syns imorn!
Snabb punkmusik företrädesvis Sex Pistols underlättar strykningen
Bästa resultat igår på golftävlingen Höstrusket gjorde en kvinna - nice! Hans kom på tolfteplats av 50 startande. Han lyckades slå bollen i vatten fyra gånger och en gång out of bounds. Det blev dyrt och inte likt honom. Ett paket bollar fick han i pris för den bedriften.
Trevligt besök hade vi går kväll. Pellen, Clara och Emil dök upp vid sextiden på kvällen. Vi mumsade i oss kräftor, räkor och hummer. Till det gott bröd och diverse pålägg för dom som inte gillar skaldjur. Sedan var det dags för en gammal goding. "Larssons live" på vhs. Gud vilka stora glasögon jag hade och vilka fantastiskt snygga ben. Emil såg ut som en liten Michellingubbe som ett och ett halvt åring och Clara var även som fyra och ett halvt år en rosa prinsessa. Hans var snygg i jeansskjorta och jeans som slutade någonstans strax under armhålorna. Ja det va tider det!
Klockan två idag när vi var lagom mätta och belåtna var det dags att testa om min rygg skulle palla lite golf. Vi bestämde oss för vår lilla bana, Sågarbacken. Det började väldigt bra. Båda slog in på green på första slaget. Sen behövde Hans en putt och jag två. Hans fick 4 poäng för sin birdie och jag fick också fyra poäng för mitt par. Tack vare det välsignade handicapsystemet. Mitt nästa utslag med drivern på hål två blev också jättebra, men sen blev det lite för många slag innan bollen var i hål. Jag fick dock med mig ett poäng från hål två. Hans andraslag på det hålet var så bra och långt, så vi såg inte riktigt var bollen landade. Tyvärr hittade vi inte den...Ett poängs ledning - yes! Sedan följdes vi åt poängmässigt fram till åttonde hålet där Hans slog bort bollen igen. När vi slog ut på nionde hålet som är ett par fyra hål ledde jag med ett poäng. Jag lyckades lirka upp bollen på green med hjälp av tre slag. Hans låg med sin boll i greenkanten på två slag. Han puttade två gånger och fick ett par - 3 poäng. Nu behövde jag bara putta högst två gånger för att vinna. Första putten gick fint och bollen la sig ca 30 cm från hål. Det var nu jag började räkna slag och poäng - så amatörmässigt. Samtidigt puttade jag och missade naturligtvis. Det blev tre puttar och sex slag, två poäng. Matchen slutade poängmässigt lika, i mitt tycke oavgjort. På grund av det ruttna handicapsystemet så vann Hans bara för att han har lägre handicap än jag har. Ok - ibland är handicapsystemet bra för mig, som på första hålet, men inte på sista. Sen måste jag lära mig att fokusera på det jag ska göra. Ryggen höll alldeles utmärkt. Nu vill/ska jag ut och spela massa golf så snart som möjligt igen.
God lunch idag - laxfilé med wokgrönsaker
Min nya last à 50 kr burken - tack för tipset Clara♥
I kväll blir det lite kräftätning (för somliga) och annan ätning (för andra). Hans och Clara får hålla till godo med kräftor (se tidigare inlägg - "Mer än kräftgång"). Emil smakar nog en kräfta. Pellen och jag äter annat. Kidsen kommer hit på eftermiddagen och åker hem senare i kväll. Det är mycket skolarbete för dom just nu. Rapporter och intervjuer som ska färdigställas. Clara och Pellen är ju vana efter drygt tre år , men Emil stackarn har nog fått göra en rivstart med skolarbetet. Dessutom bor han nu själv och ska sköta "allt" själv. Hans matrecept börjar ta slut. Ibland ringer han för att få lite inspiration till maträtter. Jag är väl inte rätt person att ringa till - jag gillar att äta det jag brukar äta. Enkel, "ren" mat utan att krångla till det. Det blir mest lax, kyckling, nötkött och vilt. Till det potatis och rotfrukter, gärna i ugnen. Gott till är en kall yoghurtsås som går att smaksätta i det oändliga. Bara fantasin sätter stopp (det finns nog dom som tycker att min fantasi stannade vid Dijon-senap). Hans är som jag nämnt tidigare och tävlar på klubben - Höstrusket. Hoppas att det går bra för honom. I går kväll planerade vi in vilka banor vi "måste" spela på innan golfsäsongen eventuellt tar slut för i år. Vi bestämde oss för Katrineholms GK, Jönåkers GK och Nyköpings GK. Hinner vi med någon mer bana går det på bonuskontot. Ryggen är princip så gott som bra så jag kan nog spela igen om jag tar det lite försiktigt. Vinterhandskar har Hans köpt åt mig på Dormy i Norrköping. Han stannade till där när han spelat sin Hio-tävling på Bravikens GK. För övrigt har jag bra lite varmare byxor och jacka + min fina Cobra-mössa (det råder delade meningar huruvida den är fin eller inte). Jag tror att den kan bringa mig lite tur. För att dra några lösa slutsatser så här långt vad gäller min eventella sänkning av mitt handikapp kan jag uttrycka mig enligt följande: kort och gott - planen har spruckit för länge sen, men hoppet är inte ute. Rapport om Hans eventuella stordåd på golfbanan idag kommer imorn. Trevlig lördag!
En liten del av det vi ska äta i kväll
Phaddrarna Clara (i rosa) (enda tjejen iofs) och Pellen (bredvid) Nollan Emil med ryggen emot kameran på ett ben - var är alla tjejer? Ser ut som en lära-känna-varandra-övning av gammalt slag
Innerst inne visste jag att det var dumt att skriva dumma saker om Hans igår på min blogg. Kalla honom Hio-Hans osv. Idag hade vi tänkt att spela golf på eftermiddagen. Vad hände i morse? Totalkvaddad rygg - igen! Jag fattar inget! Jag linkar omkring som en extra tillböjd metkrok. Inte kul. Konstiga saker brukar hända när jag är elak eller förlöjligar min man. Spelar vi kort så vinner han genast. Spelar vi TP så vinner han. Ibland räcker det att jag tänker dumma tankar så vinner han. I stället för golf får det bli lite vackra bilder från trädgården. Ska man ta närbilder av växter så måste man krypa ihop lite och jag är ju redan där...På lördag är det sista klubbtävlingen dagtid - Höstrusket. Jag ska inte tävla, men det ska Hans. Jag lovar och svär att jag ärligt hoppas att han vinner!
Kubbar att omvandla tilll klabbar (inte värt att nämna någons namn i sammanhanget det kan användas emot mig)
Klabbat och klart (av han som bor i huset)
Så här ser nyponsoppa ut från början
Goda äpplen av sorten Ingrid Marie
Sluta tjata - du ska få flytta in i uterummet snart!
I går hade Hio-Hans semester för att spela Hio-tävling på Bravikens GK. Han + två till från klubben hade kvalificerat sig till tävlingen genom att turligt nog få en golfboll i hål på ett enda slag. Det är bara tur och ingen skicklighet alls i det! Hio-Hans hio-boll ligger fortfarande kvar i en skål på köksbordet och samsas med diverse kryddor och oanvända tandpetare. Den synen möter mig varje morgon. I fortsättningen ska jag också få pinas på golfbanan. Han kom nämligen hem med diverse Hio-prylar från Braviken. En golfväst med en stor etta påsydd på framsidan och ett paket golfbollar med en etta på. Golfbollarna lär ju försvinna ganska snart...Usch - vad missunsam jag låter - och är. JAG VILL OCKSÅ GÖRA HOLE-IN-ONE OCH ÅKA PÅ HIO-TÄVLING OCH FÅ EN HIO-VÄST OCH HIO-BOLLAR OCH BLI MEDLEM I HIO-KLUBBEN!!!
Hio-Hans Hio-väst (den går nog att krympa till lämplig storlek)
En PMS-häxa har väl alla hört talas om. Jag har träffat en GPS-häxa. Min syster sammanförde oss inför vår resa till Falun. Det skar sig mellan oss redan innan vi kommit in till Nyköping. Vi hade tänkt åka till Falun via Malmköping och dessutom genom Nyköping men se det tyckte inte GPS-häxan. Hon försökte med alla medel få oss att åka ett extra varv i två rondeller för att komma ut på motorvägen mot Södertälje. Trots att jag bad henne knipa käft så fortsatte hon mala på ett bra tag till. Faktiskt ända till Råby. Då gav hon upp och sa "gör om rutt". Jag kontrade "ja, det har vi ju redan gjort, fattar du illa va?" Efter det uttaget var hon tyst nästan ända fram till Malmköping, då var det färdigt igen. Vi körde plötsligt "off road" enligt GPS-häxan. Det enda jag såg var en alldeles ny fin asfalterad väg. Hade vi lyssnat på hennes så kallade goda råd så hade vi kommit fram till en stor hög jordvall precis framför rondellen som delar vägen mot Strängnäs och Eskilstuna. Vi hade inte kunnat köra in i rondellen utan att forcera en tre meter hög jordvall. Efter att vi åkt den rätta vägen och inte lyssnat på hennes dåliga råd så skötte hon sig hyfsat ända till Falun. Ibland bad hon oss göra någon konstig avstickare men det struntade vi i. Dom flesta fartkameror kände hon till och det var bra. Riktigt duktig var hon inne i Falun. Hon lyckades faktiskt lotsa oss rätt till hotellet. Jag vet inte om det berodde på tur eller skicklighet. På hemresan skötte hon sig nästan felfritt. Jag hade även bett henne prata lite tystare. När vi så småningom kom hem fick jag veta att min systers kära man hade bett henne lotsa oss den närmaste vägen till Falun. Inte så underligt att vi hade olika åsikter om hur vi skulle åka! Snart börjar fjärde och sista dagen på Ryder Cup. Europa ligger under så dom får skärpa till sig. Robert Karlsson verkar vara i bra form men det räcker inte, alla måste spela bra. Imorgon ska Hans på tävling för "hole-in-one" spelare på Bravikens GK. Vem bryr sig? Jag!!! Skulle själv gärna vara där imorgon. Ska nog hålla tummarna för honom - tror jag.
GPS-häxan och Elvis
Den andra häx.. - ops min storasyster menar jag...
Igår kväll åkte jag till golfbanan klockan sju på kvällen. Inte för att spela golf utan för att fira en intet ont anande damgolfare som fyller år nu på fredag. Hon trodde att det var en liten avslutningsfest på damgolfen. Vi var ca 20 damer inklusive födelsedagsbarnet. När vi smaskat i oss massor av god smörgåstårta och serverat oss själva kaffe och en liten kaka var det dags. Lena som är en av de två frontfigurerarna i damkommittén reste sig och började sitt tal. Bredvid stod Eva (banägare). Lena sa "Jaha du Britta, du tror att vi är här på avslutning men det är vi inte. Vi är här för att fira dig som fyller år på fredag". Vi "klappade" fram Britta som något generad sa "men jag har ju undanbett mig all uppvaktning". Eftersom ingen av oss hade läst lokaltidningen på ett par veckor så hade vi naturligtvis missat det! Efter uppräknande från Lena om Brittas förträffligheter som golfspelare så halade Eva fram en guldmedalj. Den hängde hon om Brittas hals och vi alla tyckte att hon absolut var värd den. Britta är en entusiastisk golfspelare. Jag minns första rundan på damgolfen i maj i år. Britta och jag gick i samma boll. Efter sju hål började jag känna av spelet i kroppen och frågade hur Britta kände sig. Hon svarade "jo, jag är också lite stel - jag har grävt i trädgården i två dagar". Jag önskar att jag är hälften så pigg som Britta är när jag blir så gammal som hon är. Hur mycket Britta fyller på fredag? 85 år - grattis på födelsedagen! ps. Förutom en guldmedalj fick Britta också en fin bukett blommor och ett presentkort ds.
Nu tar bloggen och jag ledigt några dagar. Ska ut och resa med min syster. Vi hörs på söndag. Håll till godo med detta så länge!
Som synes i videon ägnade man sig åt Moshpit även på "stenåldern"
I måndags eftermiddag spelade Hans och jag golf på Kiladalsslingan. Vi gick ut halv fem och var färdiga tjugo i sju. Vi var alldeles ensamma sånär som på tre rådjur vid sjunde hålet. Vädret var bra. Det var ca 13 grader, lite halvklart och bara en lätt vind. Det är ganska stor skillnad på svingen om det är 13 eller 20 grader varmt ute. Man spänner kroppen mer när det är kallt. Det känns framförallt ett par timmar efter man kommit hem från golfrundan. Järnslagen behagade fungera bra och då gick naturligtvis drivern sämre. Jag slår en bit kortare när det är kallare också. På sjunde hålet skulle jag chippa bollen i hål med min chipper från ca 5 meters håll. Jag tog i alldeles för lite. I träningssyfte gjorde jag om proceduren två gånger till. Den tredje gången chippade jag rätt i hål. Jag vet att övning ger färdighet även i golf. Sista hålet när man ska över Kilaån gick bra. Jag kom över ån med god marginal. Backen upp till green gick också skapligt. Sen blev det lite för många puttar. Greenen är jättesvår där, lutar väldigt mycket. Om man puttar uppifrån och ner och missar hålet så slutar bollen aldrig att rulla. När vi kom hem kvart i sju passade vi på att ta en liten tur för att titta till alla våra vilda vänner i naturen. Det blev en mager utdelning. Några kronhjortar, dovhjortar, en sparvuggla (tror vi) och en katt. Väl hemkommen var det dags för fåtöljen efter diverse bestyr. Wow - en och en halv timmes damgolf på Viasat Golf!!! Vad händer - efter en arbetsdag + golf + safari + vissa hembestyr så kunde jag inte hålla ögonen öppna. Hur gärna jag än ville. Det gick bara inte. Fan Fan Fan. Hans hade väldigt roligt åt mig, men jag tror att han även tyckte lite synd om mig. Efter att ha sovit till klockan tio i fåtöljen tog jag mig in i badrummet, borstade tänderna och stupade i säng. Sen var jag som död till klockan halv sju i morse. Hädanefter ska jag ha bättre koll på när det är damgolf på Viasat och sova lite middag innan.
Eller som vi brukar kalla den - kopparorm - som egentligen inte är en orm utan av familjen kopparödla. Den är fridlyst och kan bli väldigt gammal, typ 30 år. Den gillar att äta sniglar och daggmaskar. Den har inget gift och är helt ofarlig för oss människor såvida den inte skrämmer ihjäl någon av oss. Oj, nu låter jag nästan som min storasyster biologen. Hon kan ju få för sig att jag ser upp till henne på något vis. Varför skriver jag om denna lilla varelse då? Jo, i fredags när min blivande golfkompis på jobbet och jag var ute på ännu en friskvårdspromenad så sprang vi ihop med en liten koppis. Eller, C fick syn på en. Jag halade fram min mobil och tog en bild av den. Bilden blev fin, jag var rädd att den skulle se ut som en daggmask men det gör den ju inte. När vi kom tillbaka från vår runda jämförde vi hur många steg som gått åt på våra stegräknare. Sist var skillnaden tre steg. Den här gången skiljde det 28 steg. Min teori är att under tiden jag fotograferade så utförde C en slags indiandans bakom ryggen på mig. Kanske av rädsla för den lilla slangen eller för att hålla ångan uppe - jag vet inte. ps. C har gått om mig i stegtävlingen men det skiljer inte så många steg ds.
I veckan berättade jag om nya tvättmaskinen och torktumlaren - att torktumlaren hade ett program som skulle stryka tvätten. Jag var pessimistiskt positiv till om det skulle fungera och Hans var entusiastiskt positiv. Häromdagen var det dags att testa. Hans hade åtta skjortor och fyra pikétröjor han skulle "stryka" i torktumlaren. Vi hällde i destillerat vatten i därför avsedd behållare. Det destillerade vattnet fick vi när vi torktumlade tvätten torr och vattnet samlades upp i en "tank". Sedan stoppade Hans i fyra skjortor och startade programmet. Det skulle ta tjugo minuter för fyra plagg. Det var särskilt viktigt att man så fort programmet var klart skulle ta ut kläderna ur tumlaren och hänga upp dom på galgar. Under den timme torktumlaren "strök" de tre omgångarna så tittade Hans på golf på TV. Bara några avbrott för upphängning av kläder och istoppning av en ny omgång. Hur blev resultatet då? Faktiskt förvånansvärt bra. Fibrerna i tygerna blev inte så platta som de blir av ett strykjärn, men skjortorna var alldeles släta och fina. Pikétröjorna blev lika fina. Ett enkelt och bra sätt att stryka utan att själv behöva göra den tråkiga arbetsinsatsen. Nu är det dags att bänka sig framför TV:n. Sista rundan i Mercedes-Benz Championship börjar strax. Leder gör Robert Karlsson som är uppvuxen ett stenkast från golfbanan i Katrineholm. Hörde att han har bjudit över en av sina gamla ledare från Katrineholm att bevittna Ryder Cup som börjar nästa vecka. Tydligen hjälper han sin gamla klubb med en del andra saker också. Han verkar vara en mycket sympatisk människa trots eller på grund av att han är golfare!
Igår kväll vid nioskriket dök han upp - för att försvinna igen en halvtimme senare. Det var sonen som hittade hem efter fyra veckor i Linköping. Han var sig lik om än lite snuvig. Det verkar som han klarar av att intaga föda utan min hjälp i alla fall. Han såg också hel och ren ut. Innan han försvann med kompisarna hann vi prata lite och konstatera att det var kul att träffas igen. Idag klockan 10:30 slog jag ut med drivern från första tee på Kiladalsslingan. Det gick inte bra. På inrådan av coachen (maken) bytte jag klubba till bafflern och det gick lite bättre. Eftersom jag behöver två slag ner till Nilens kant så kan jag lika gärna ta en klubba som man slår lite kortare med när jag slår ut, men som jag är säkrare med. Förståndigt sagt av coachen! Det blåste ganska kallt så jag hade på mig mina golfregnhandskar. Dom fungerar bra som vanliga värmande handskar ännu så länge. Snart får det nog bli en tur till Dormy i Norrköping för att inhandla ett par tjockare golfhandskar som klarar lite lägre temperaturer. För övrigt hade jag faktiskt jeans på mig idag. Ett par svarta lite tjockare med mycket stretch i. Därtill underställströja, v-ringad bomullströja och en vindjacka. Den sistnämnda är otroligt tunn och den var dessutom otroligt billig. Fyndade den på Intersport för en fjärdedel av ordinarie pris när dom hade sin rea i augusti. Jag trodde aldrig att den skulle fungera så bra som den gjorde. Tunn och smidig, inte minsta lilla vindpust letade sig igenom tyget. Rundan tog drygt två timmar idag. Det kändes att jag inte hade spelat på ett tag. Mot slutet började svingen sitta. Åttonde och nionde hålet spelade jag galant. Då kände jag mig som en riktig golfspelare. En av mina golfkompisar såg när jag slog över Nilen på nionde hålet och berömde mitt slag. Kul när någon ser när man gör något bra ibland. Idag hade vi väl ingen tävling direkt. Hans kanske är av en annan uppfattning, men det här ju min blogg. Om vi hade tävlat så hade Hans vunnit med några futtiga poäng. När vi kom tillbaka till klubbhuset hade Eva plockat fram våra klubbtröjor som kommit. Hans hade beställt en svart och en neongrön. Jag en svart och en röd. Vårt klubbmärke är en näckros som är Södermanlands landskapsblomma (om än vit). Just nu är det fotboll en trappa ner. Manchester United mot Liverpool. 1-1 efter första halvlek. När Manchester U gjorde sitt mål ganska snart in i matchen lät det som ett gäng pubertala smågrabbar nerifrån. När Liverpool gjorde sitt mål hörde jag inte ett ljud. Märkligt! Nu är det dags för tortellini, bacon, riven ost och grädde. Därefter äppelpaj med vaniljsås. Allt enligt sonens önskemål!
Min vindjacka som riskerar blåsa bort om jag inte har den på mig
Ett knippe klubbtröjor
Tröjorna kanske platsar även för vår gospelkör "Kiladalens GospelKör"
Nu har jag varit ute i trädgården och testat min senaste nödvändiga golfpryl. Allt för att hitta genvägar till att bli en bättre golfspelare. Det är en liten tygkädd tyngd som man sätter fast runt klubb-bladet med ett kardborreband. Den sägs förbättra svingen när man vill träna men inte har tillgång till träning i reell miljö. Först provade jag att svinga utan "prylen". Sedan med. Skillnaden var naturligtvis ganska stor. Det kändes bland annat bra mycket tyngre att göra svingen med vikten på. Har jag då någon nytta av den? Svar ja - om jag använder den. Det som jag tyckte var bra var att jag "kände" hela svingen från början till slut på ett mycket tydligt sätt. Jag visste hela tiden var klubbhuvudet befann sig och det är en fördel. Jag kände också om jag vred klubb-bladet felaktigt. Sen fick jag känna på den berömda "kedjan". I nersvingen ska det kännas som om man svänger en kedja neråt. Samma effekt går att få om man tränar på att svinga två klubbor samtidigt eller som Clara gjorde i somras, svinga en hink med vatten i. För det facila priset av 69 kronor så tycker jag nog att det var ett bra köp. Synd bara att jag inte kan svinga inomhus. Det gjorde Hans förra vintern och märket i vardagsrumstaket är fortfarande kvar. Nu är det dags för lite mellanmål och en lätt nedladdning (tupplur) med efterföljande uppladdning inför golfrundan senare i eftermiddag med Hans.
Ser att det är dags för lite klubbvård - min Cobra är ju smutsig
Träningen vid Lunds gård gick över förväntan igår kväll. Jag slog ca 30 golfbollar omväxlande med järnsjuan och pitching wedgen. Jag är övertygad om att det är bra att titta på mycket golf på TV (det går även bra med herrgolf). Lägg därtill lite studier i Annika Sörenstams bok så kan det inte bli fel. Jag kostade på mig lite lätt uppvärmning innan jag började slå. Sådär tre minuter. Sen började jag med en halvsving. Lugnt och fint med ordenligt vinklade handleder i baksvingen, ett lätt stopp och så fick klubban "ramla ner" mot bollen. Boll efter boll hamnade på samma ställe på övningsfältet. Det kändes riktigt roligt. Sedan var det dax för lite chippning och puttning. Greenen var svårspelad, otroligt snabb. Chipparna (skriver man chipper och chippa på mobilen blir det chipser och chipsa. Putter blir rutter och Clara blir Blåsa - ha ha) blev lite för långa. När jag hade tränat att chippa en stund övergick jag till puttningen. Efter ett tag kom Hans med sin GAP-wedge (den han gjorde hole-in-one med förra året). Han "behöver" ingen specialchipper utan använder den istället. Hans utmanade mig på tävling. Jag skulle putta och han chippa. Fyra bollar var. Vi körde fem omgångar. Jag tänker inte tala om vem som vann. Ok - Hans vann men inte så stort. Min vinst var att jag kunde slå och att det inte gjorde ont i axeln. Imorgon ska jag spela "lilla banan" med Hans när han komer hem från jobbet. Innan dess ska jag testa mitt nyinköp på Dormy i Norrköping som ska spännas fast på klubb-bladet för att optimera svingträningen. Bilder och utlåtande kommer imorgon!
Nu är det klart att skotten också ska flytta hemifrån (se inlägg 28 juli). Jag vet inte hur många separationer till jag klarar. Iofs är det "bara" Hans kvar nu och han har inte sagt något om att flytta (utan mig). Vart den lille skotten ska flytta är ännu inte bestämt. Det finns fortfarande ett antal alternativ. Mitt tips är att det inte blir så långt härifrån, närmare bestämt ca 3 kilometer. Förmodligen blir det klart nu i september. Om det blir som jag tror så kommer han till en väldigt trevlig familj. Då skickar jag med tomteluvan. Vi får väl se. Hans ska skjutsa ner honom till klubben nu i veckan så får han stå där ett tag och kolla in hos vem han vill bo. När det gäller VIASAToch damgolf så lyckades dom sända en hel timme från Finnair Masters i Söndags. En hel timme! På en hel vecka! Bättring VIASAT annars så...Själv ska jag ut och svinga en och annan järnklubba senare i eftermiddag. Det får bli lite träning på driving rangen vid Lunds gård med Hans. Måste kolla om axeln håller för spel.
Jadå, det går att spela golf utan så många fingrar på vänsterhanden
Det är vare sig mitt öga eller ett fisköga som skymtar fram i bilden
Äntligen har "tröskverket" och den omoderna "silon" åkt ut ur grovköket. Istället står där två "vrålåk" som utstrålar teknik teknik teknik. En tvättmaskin och en torktumlare av senaste modell. Med följde två tjocka böcker som benämns bruksanvisningar. Herregud - Dostojevskijs "Brott och Straff" är lättare att plöja igenom. Som tur är medföljde några snabbgiuder. Eftersom båda barn numera rymt fältet var det bara att sätta sig och försöka förstå hur jag skulle få igång maskinerna. Inte det allra enklaste faktiskt. Förarbetet hade Hans gjort, nämligen divers elkopplingar och upplyftning av tumlaren på tvättmaskinen. Som svar på att jag gjort rätt med tvättmaskinen "sjöng" den en liten trudelutt. Inte riktigt min musiksmak - det var mer som "Släng dina sorger i en gammal säck". Nåväl, jag laddade maskinen med lite tvätt och valde ett av väldigt många program. Plötsligt lyste displayen upp och vattenbubblor steg uppåt i fältet. Väldigt naturtroget. Jag bestämde mig för att vänta en stund för attt se vad som skulle hända när vattenpåfyllningen var klar. Just det, nu kunde jag se mina strumpor och trosor och Hans strumpor och kalsonger snurra runt på displayen. Se där - där kom katten också med utspärrade tassar och en skräckslagen blick. Nä men vattenbubblorna åkte runt på displayen i alla fall. Sen snabbt in till golfen igen. BMW Masters, tredje rundan. Tvättmaskinen gick så tyst så jag glömde snart bort att den var på. Rätt som det var så skrek något "FÄRDIG". Inte precis orden men jag förstod på den uppfordrande musikslingan att jag skulle rusa ut till grovköket. Mycket riktigt, maskinen stod där och displayen lyste förnöjt. Färdig! Då var det dags för torktumlaren att visa vad den gick för. Inte samma käcka melodi men ett bra jobb gjorde den. Det finns ett program som Hans gillar speciellt. Bruksanvisningen påstår att det går att "stryka" skjortor i tumlaren. Man tillsätter destillerat vatten i en liten behållare och väljer det särskilda programmet. Vi får väl se hur bra det fungerar! Jag tror nog att han får fortsätta att stryka sina skjortor när jag inte gör det. Jag återkommer angående den funktionen. ps. Vi har ingen katt ds.
Hur i hela friden ska jag nu få tid att blogga om mitt så intressanta golfliv. Det är ju massor av golf på viasat. Sen tar ju lönearbetet en del tid också. Igår kom jag hem på eftermiddagen efter tre dagars utbildning och hann knappt ställa in resväskan och få av skorna innan jag kastade mig i fåtöljen för att titta på golf. Jadå, Hans fick en puss och en kram. Just nu pågår Omega European Masters. Det är bara ett stort JÄVLA (ursäkta svordomen) fel med viasat golf - var är damgolfen? Det verkar vara som vanligt när det gäller idrott - mest gubbar som tittar på gubbar. Men nu råkar det vara så att det finns damer somvill titta på damer. Jag ska forska lite mer runt detta innan jag tänker ställa till med ett JÄVLA (ingen ursäkt den här gången) liv. Det kan ju vara så att damerna inte har spelat någon golf någonstans i världen sedan i tisdags när vi fick viasat??? Troligt? Nä! Visst är det kul att tittta på herrgolf, men damgolf är också roligt att titta på. I morse kvart i sju blev Hans hämtad av några golfkompisar. Dom begav sig till Stallarholmen för att spela golf med H45 laget där. Ingen tävling utan en sällskapsrunda. Vädret är inte det bästa. När Hans och jag var där på semestern var vädret inte heller det bästa (se tidigare inlägg) men det var varmt i luften då. Själv tittar jag som sagt på golf och har dessutom stoppat en vildsvinsstek i en gryta. Nu sköter den sig själv tills den är färdig. Jag vet vem som får gräva upp potatis ur landet när han kommer hem - den som har satt den och pysslat om den. Det verkar rättvist. Jag rusade i alla fall ut i ösregnet förut och hämtade en gul lök i landet. Nu ska jag återgå till golfen. Eget spel kan det bli imorgon. Axeln är bra mycket bättre. Sista tävlingen dagtid är den 27 september - Höstrusket. Sen är det en tävling till i oktober som jag återkommer till. Den är inget för mörkrädda personer (såna som jag). Jag brukar ändå vara med varje år. Återkommer om den som sagt...
Yes - nu kan jag titta på hur mycket golf som helst på TV. Idag fick jag besök av Viasat-mannen som slängde upp en parabol på taket. Ok - han klagade lite på att taket var brant. Men det gick bra. Snyggt blev det också. Det tog bara tre telefonsamtal med kundtjänst efter att han åkt innan alla kanaler var på plats. I sex månader har vi alla kanaler till ett pris av 179 kronor/månad. Efter det får det bli basutbudet + golfkanalen. Nu är det bara en stooor "Platt-TV" som saknas.
Dags för en tur till återvinningen igen (suck)
Hans får fixa till alla sladdar, boxar och Dvd-spelare så det blir snyggt!
En jul för några år sedan bad sonen om ett bidrag. Han skulle köpa några fina julklappar åt Hans och mig men hade inte tillräckligt med pengar. Vi skulle skjuta till 200 kronor var och sonen själv skulle lägga 200 kronor åt oss var. Wow, julklappar för 400 kronor var, vad kunde det vara för spännande. En dag strax före jul låg det två pyttesmå paket på det höga ekskåpet där vi brukar samla alla julklappar innan granen är framtagen och klädd. Vi har en gammal plastgran som sett sina bästa dagar. Clara skulle hata oss om vi gjorde oss av med den. Alltså två verkligen små paket låg där. Hm - värda 400 kronor styck - interesting! Julafton närmade sig och granen blev klädd. Som vanligt såg den ut "som en julgran", inte alls i min smak, typ stilren med enbart silverfärgade eller röda glaskulor. Bland alla stora paket under granen låg våra två små paket. På julaftonskvällen var det dags. Vi öppnade paketen samtidigt. Det visade sig vara en oumbärlig golfpryl. Med den kan man göra det mesta på golfbanan utom att slå riktigt bra golfslag. Det är bara ett problem - den är så himla dyr så jag törs knappt ha med den till golfbanan. Den är liten och således lätt att tappa bort. I år har den fått vara med i bagen och jag har haft användning för den. En nagel gick av och då var det bra med en liten sax. Greenlagaren och markören har jag inte använt än. Då måste jag ha den i fickan och ibland tappar man saker när man ska ha fram pegar eller för all del en ny boll som alla samsas i fickorna. Som bekant är så måste man skynda sig lite på golfbanan ibland och då har man inte tid att ha koll på alla småprylar. Vi blev i alla fall väldigt glada över våra fina julklappar även om dom var i dyraste laget. Det är julafton när man får saker som man själv tycker kostar för mycket och inte skulle unna sig själv! ps. Av dottern fick vi det året en hjärtljusstake som vi har framme året om ds.