Inte trodde jag att jag någonsin skulle börja gilla James Bond. Nu har det hänt. Kan inte få nog av honom - eller av hans röst rättare sagt. Han borde för länge sen ha satsat på en sångkarriär istället för att flumma runt i massa löjliga filmer. Ok - här är han - Pierce Brosnan - lyssna och njut!

Kan väl tillägga att jag gillar den näst senaste James Bondfilmen - "Casino Royale" med Daniel Craig. Den senaste Bondfilmen som heter "Quantum of Solace" verkar spännande. Ska se den!

ps1. Meryl Streep har jag varit "förälskad" i ända sedan 1978 när hon var med i TV-serien "Förintelsen" ds.
ps2. OK - Meryl Streep sjunger aningen bättre än Pierce Brosnan...ds.

Mitt favoritmärke vad gäller kläder, skor, väskor (har ingen än), skärp, glasögon, klockor och annat heter Esprit. Nu för tiden kan man hitta kläder och annat av det märket på Axelssons här i stan. Sen tidigare har jag glasögon, klocka och en del kläder, både golfkläder och "vanliga". Allt är av god kvalitet till ett humant pris. Jag gillar kläder som är välsydda. Synar alltid allt jag köper ordentligt i sömmarna innan det blir affär av. Min klocka har jag haft i 8 år och den känns fortfarande lika fin, kul och speciell. Häromdagen när jag var på stan för en gångs skull så slank jag in på Axelssons. Jag styrde stegen direkt till avdelningen med Esprit-kläder. Där hängde den och väntade på just mig -  till extrapris - en alldeles oemotståndlig klänning i grå/svart kraftigt tyg med sidfickor och fina knappar på ena axeln. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Vilken tur att jag verkligen behövde en ny klänning!!!! Det blev en snabb provning i hytten och sedan galopp till kassan. Jag hade lite bråttom, skulle hämta Hans efter jobbet. Nu ser jag fram emot att använda min fina klänning så snart som möjligt, kanske på lördag.
ps. Av någon anledning har jag inte visat mitt fina inköp för Hans ännu...ds.


MIN FINA KLÄNNING


JAG GILLAR DETALJER

Ibland händer det att jag får en oemotståndlig lust att lägga ut astronomiska summor på någon fantastisk (enligt reklamen) hudcreme. Det händer inte ofta men när det händer så har jag ett bra knep för att tänka om. Jag tänker på min mor som blev 80 år. I hela sitt liv använde hon enbart tvål och vatten i sitt ansikte. Möjligtvis lite Niveacreme på vintern. I en sån där blåvit platt plåtask. Jag har aldrig träffat någon som har så fin, len och rynkfri hud i ansiktet som min mamma hade. Hon var ett levande bevis på att det inte spelar någon större roll vad man smetar i ansiktet, det handlar mer om arv och att kanske inte utsätta sig för alldeles för mycket sol, vind och vatten. Mamma gillade sol och värme, och var på ett par hälsoresor till Spanien. Hon solade med måtta. Igår var det dags att köpa ny ansiktscreme. Jag styrde stegen mot Apoteket efter att ha resonerat med mig själv en stund. Mantrat "tänk på mamma hon använde INGEN creme alls i ansiktet" malde i mitt huvud. Apoteket har ju öppnat en ny shop i Västerport. Känns mer som en parfymaffär än som en medicinaffär, trevligt. Jag hittade två cremer, en för dagen och en för natten som jag tyckte kändes prisvärda. Apotekets eget märke ACO. Jag får lite flärd av att använda en dag och en nattcreme, dock tror jag inte ett ögonblick på vad som utlovas på tuberna. Mamma blir nog nöjd uppe på sitt moln att jag inte lägger ut några större summor på ansiktssmörja som hon skulle ha uttryckt sig om hon levt.
ps. Det fanns även en creme i samma serie som man ska ha precis runt ögonen - ska nog köpa den också...ds.


Cremerna kostar under hundralappen styck

När Clara kommer hem och hälsar på blir det städat och ordning och reda. Allt onödigt slängs. Det "dammas, putsas och fejas". Hon börjar alltid med en översyn för att få en helhetsbild av läget. En bedömning om det är nödvändigt med det tunga eller lätta artilleriet. Därefter skrider hon till verket. Jag håller mig i närheten full av beundran över hennes förmåga att snabbt snygga till. Den här gången tog det inte så lång tid att städa. Nu jobbar vår dator snabbare än någonsin. Allt onödigt är bortrensat. Inte bara slängt i papperskorgen. Med hjälp av program och annat som jag inte förstår mig på rensade Clara bort en massa onödiga filer som bara låg kvar och tog plats. Mina bilder som fanns lite överallt är nu sorterade i olika katergorier i olika mappar. Likaså min musik och andra dokument. Hon har sett över säkerhetsövervakningen så att den är ok. Vad mer kan man begära av en dotter? Nåde mig om jag råkar lägga något på skrivbordet och det finns där när hon kommer hem nästa gång. Jag hoppas att hon inte gör några flygande inspektioner. 
Igår hade vi en fin dag på golfbanan. Clara spelade riktigt bra. Efter nio hål åkte Clara och jag hem. Hans fortsatte på Kiladalsslingan. På kvällen var vi på bio. Mamma Mia. Riktigt bra film. När vi gick därifrån hade vi ett leende på läpparna alla tre. När ABBA var populära "förra gången" gillade inte jag dom. Det tänker jag göra nu. Ska lära mig alla deras låtar. Clara har visat mig ett karaokeprogram som jag kan roa mig med. Har redan börjat och sjungit "Dancing Queen" med mikrofon och bra högtalarsystem. 
Nu är Clara avlämnad vid tågstationen och imorgon är det dags för jobbet igen. Helgen gick fort. I veckan ska pappa flytta till ett äldreboende. Han tycker att det ska bli skönt. Jag ska ha lite semester senare i veckan och hjälpa honom att välja vad han vill ha med sig för kläder och prylar. Själva flytten av saker fixar min snälla storasyster och hennes man. Golfen får alltså vänta ett tag nu. Hans och jag har Katrineholms GK kvar att besöka. Det får bli i mitten/slutet av november.
Nu har jag inte tid med det här längre - ska ta mig an "Mamma Mia" i karaokeprogrammet. Hoppas Hans står ut nere i vardagsrummet när han tittar på fotboll!

Min far som är 87+ har en fantastisk frisör. Hon misslyckas aldrig med klippningen och han blir alltid lika nöjd. Han vill ha håret riktigt kort runt om och lite längre uppepå - men bara lite. Hans hår växer som ogräs så det blir klippning ganska ofta. Huvuddelen av klippningen utföres med Philips klippmaskin. En fantastisk uppfinning måste jag säga. Det blir ungefär 5 olika längder på håret. Sen blir det en del putsning med en vass liten frisörsax här och där. Ögonbrynen brukar resultera i en olika lång diskussion. Frisören vill alltid klippa dom kortare än pappa vill. En gång tog frisören alldeles för mycket av dom stackars brynen, det kan hon hålla med om. Vem är nu denne fantastiske frisör? JAG SÅ KLART - men det hade ni väl redan räknat ut!


FÖR LÅNGT HÅR ENLIGT MIN FAR


LITE NAVY SEAL STUK ÖVER "GUBBEN" TROTS 87+

---

Det finns en person i min närhet som inte hade samma tur med sin klippning en gång. Det var för ca 10 år sedan. Frisören var jag och "offret" var Hans. Det var min första Philips klippmaskin och jag behandlade den med stor respekt. Var väldigt noga med att hela tiden se till att "kammen" satt fast på klipparen när jag körde den över Hans huuvd. När jag tyckte att resultatet var bra övergick jag till att putsa nacken och runt öronen. Utan kammen naturligtvis. Efter det tog jag några steg tillbaka för att beundra min skapelse och såg att det spretade ut några hårstrån uppepå Hans huvud. Innan jag ens hann tänka så hade jag kört med klipparen från Hans panna och bakåt på huvudet. Hjälp - värsta flygrakan uppenbarade sig - vad hade jag gjort! I min iver att snygga till det sista hade jag glömt att sätta på kammen på klipparen. Jämmer och elände, tusen tankar for genom mitt huvud. Klistra fast håret igen var den första tanken. Jag ömsom grät och ömsom skrattade - det kallas visst att vara hysterisk. Hans satt på frisörstolen, bad om en spegel, tittade på sig själv och sa "ta bort resten också". Han fick be mig ett antal gånger innan jag klarade av att raka av honom allt hår. Innan jag började bad han Emil ta ett kort på eländet. Sen var det bara att ta itu med uppgiften. Det tog en bra stund då Hans har mycket och tjockt hår. Till slut låg allt hår i stora drivor på golvet. Jag tackade min lyckliga stjärna att han inte hade några konstiga saker i hårbotten. Den var slät och fin som en barnrumpa. Dessutom hade han en väldigt fin form på sitt renrakade huvud. Jag vet inte om det var någon tröst för honom just då. Det var bara ett fel - han såg ut som en stor (1,94) arg främlingsfientlig typ. På kvällen var vi på Obs (numera Coop) och handlade. När vi kom gåendes i gångarna vek folk undan och tittade ner i golvet. Jag förstår dom, Hans såg verkligen farlig ut. Jag försökte kompensera och se vän och blid ut. Så småningom växte håret ut till en mer trevlig längd. Hans fortsatte att ha det väldigt kort i flera år efter detta. Och ja, jag har fortsatt att klippa honom, men jag är väldigt noga med att titta så att kammen alltid sitter på plats när den ska göra det. Och nej, Hans blev inte arg på mig. Ska se om jag hittar bilderna och om dom går att publicera här nån gång framöver.

---

Även om jag inte är så värst intresserad av att påta i trädgården (närmare bestämt inte alls) så gillar jag blommor och andra växter. Mina favoriter har alltid varit Lejongap. Allt som oftast säger jag Gaplejon. Det är inte det enda ord jag vänder till ofrivilligt. Det finns en uppsjö av andra exempel som jag inte tänker redogöra för här och nu. Lejongap gillar jag för de vackra färgerna och för att det är många "blommor" på varje blomma (storasyster jag vet att det är en ört). Första gången Hans och jag hade Lejongap för ca 22 år sedan strödde han ut frön i ett land. Vi har nog aldrig haft så fina Lejongap. Då visste vi inte att det i princip är omöjligt att så dessa känsliga blommor på friland (enligt en del experter). Dom ska förkultiveras och sättas ut när det är garanterat frostfritt. Just nu när det snart är slutet av oktober har vi en hel rugge med Gapisar kvar som blommar. Dom står i skydd av en stor Ginst. En liten en har rymt och växer i skydd av vår Sockertoppsgran.


I skydd av Ginsten - sommarens sista Lejongap


Rymlingen i skydd av Sockertoppsgranen


That's it! 


Utom detta "stilleben"

Därom tvista de lärde -  Hans och jag. En timme före utsatt tid på Nyköpings GK ringde våra golfvänner och lämnade återbud. Vi packade ur hälften av matsäcken och åkte iväg. Väl framme vid första tee hade vi en fyrboll med fyra glada grabbar i två golfbilar. Dom hade vissa problem med att få iväg sina bollar ca 125 meter i rätt riktning. En av killarna bedyrade att snart så skulle vi inte se röken av dom, eftersom dom åkte - just det golfbilar. Precis när Hans och jag skulle slå ut kom en äldre dam och frågade om hon kunde gå med oss. Naturligvis kunde hon det. Då var vi tre i vår boll. Vädret var soligt men blåsigt. Vi hade laddat med underställ och lite varmare byxor och jacka. Jag hade min Cobramössa och vintervantar. Jag hade bestämt mig för att slösa på mina rosa Pinnaclebollar och använda drivern när så var lämpligt. Första hålet på västra banan var 95 meter för min del. Det fick bli järnsexan. Hålet ligger väldigt nära klubbhuset och vägen. Det blev ganska många slag innan jag var klar. Det gick bättre för mina kamrater i bollen. Västra banan har mycket vatten överallt. Det kombinerat med hård blåst och lite ny sving var inte så bra för Hans. Han slog bort en del bollar under dom första nio hålen. Jag var i vattnet också. Sista nio spelade Hans jättebra. På artonde hålet, 355 meter långt hände en kul grej. Hans hade ungefär 20 meter kvar till green efter två slag. Han skulle göra ett lite knepigt slag med trädgrenar i vägen. Han slog och bollen tog klockrent i en björkstam, studsade bakåt rätt ner i en bunker. Det såg himla kul ut! För övrigt spelade han alldeles för bra dom sista nio hålen. Nu kommer vi till det vi inte är överens om. Hans tycker att jag har ändrat reglerna för våra interna tävingar utan att upplysa honom om det.
Så här är det: Det finns tre varianter av tävling vi kan ha.
1. Tävling 9 hål och Sällskapsrunda 9 hål
2. Tävling 18 hål
3. Tävling 9 hål och Tävling 9 hål.
Hur blir då resultatet av dagens golf enligt de olika alternativen?
1. Lotta vann
2. Hans vann
3. Lotta vann första nio och Hans vann sista nio
Ni kanske fattar vilket alternativ jag tycker bäst om? Det får bli alternativ 1. Tävling de första nio hålen och sedan sällskapsrunda utan tävlingsinslag. Visst, man kan tävla mot sig själv om man vill.
Alltså vann jag dagens golf över Hans - Hurra vad bra jag är! Hm...
Hur gick det då för grabbarna i golfbilarna framför oss som vi inte skulle se röken av? Låt mig uttrycka det som så - jag har aldrig sett två golfbilar irra omkring fram och tillbaka på fairway som dessa två. Dessutom fick vi vänta vid varje hål på att dom skulle bli färdiga.
ps1.Vår medspelare Anna slog fantastiskt fina golfslag. Lugna och samlade svingar ds. 
ps2. Spela inte med rosa bollar när löven har trillat av träden, nästan omöjliga att hitta ds.
Nu är jag bloggledig några dagar - ska ut och resa igen. Vi hörs på onsdag!


Hans laddar med drivern


Perfekt uppvridning resulterar i ett spikrakt låångt slag med drivern


En synnerligen vacker höstdag om än lite väl blöt här och där
(naturligtvis landade min boll i vattenpölen till höger i bild)

Jag har haft det på känn, att jag på ett eller annat sätt skulle bli indragen i bestyren med Emils overall. Nu bor ju ingen faster Eva i Linköping som kan hjälpa till som när Clara flyttade dit. Igår kväll kom Emil hem på besök. En timme försenat på grund av tågstrul. Vi åt Hans grillade lövbiff med gott till. Sedan kollade vi på senaste Indiana Jones filmen. Hur bra som helst. Jag somnade inte en enda gång i min fåtölj. Idag har Emil och jag handlat och sedan har jag sytt och han har underhållit mig med gitarrspel. Han har två elgitarrer kvar hos oss. Det blev bland annat AC/DC, Metallica och Jimi Hendrix, alla mina favoritlåtar som jag kan sjunga till. Vad gäller handarbetet så har jag inte sytt "vad som helst" utan dekorerat Emils SAKS-overall. Namnet och diverse dekaler skulle sys fast. På ett visst sätt.
PÅ EN FRUKTANSVÄRT LERIG OVERALL!!! Jag vill inte veta var Emil och overallen har rullat runt - på order. I smyg försökte jag borsta bort lite lera utan synbart resultat, det är nämligen inte tillåtet att tvätta overallen. Ok - det var bara att bita i det sura äpplet och ta fram min fina symaskin och sy. Det blev riktigt snyggt i alla fall.
Imorgon är det golfdag. Dock inte i Katrineholm utan på Nyköpings GK, västra banan. Hans har jobbat ute hela dagen idag och är väldigt mör i kropppen. Med lite tur så är han inte helt återställd tills imorgon. Rapport kommer!


Det är en konst att sy fast något på ett ben utan att sy dubbelt


Ska sitta på vänster bröstficka och ingen annan stans


Hacke Hackspett på ryggen. Jag undrar om Hacke ska ge associationer till en "Hacker", men hackspett heter ju woodpecker på Engelska. Fast det kanske inte är så långsökt med tanke på att vi befinner oss i den akademiska världen och där är inget omöjligt

Måste bara visa vad underklädesmärket Sloggi har lyckats med. I mitten av 80-talet bestod deras kollektion av sladdriga mjukisbehåar och rejäla trosor. Idag 25 år senare ser utbudet helt annorlunda ut. Behåar i olika modeller avsedda att ha under tighta kläder eller urringat. Med eller utan spets och brodyr. Trosor i hur många modeller som helst och i olika material. Själv fastnade jag för en bra BH att ha under lite tighta tröjor och ett par trosor som är mjuka i ett silkigt material med spets på. Ännu så länge finns underkläderna bara i svart och vitt. Ska köpa en omgång svart också. En BH kostar 300 kronor och ett par trosor 100 kronor.
Vad detta har med golf att göra? Absolut ingenting!


BH:n är en sk bygel-BH med formpressade kupor utan fyllning i

Som en god dotter köpte Clara en väska åt mig när hon, Pellen, Emil och Erik var till Vingåkers Factory Outlet i eftermiddags. Jag tänkte köpa den i somras när vi var där men gjorde inte det. Då fanns den i rosa och grått. Clara köpte en rosa då. Jag har ångrat mig många gånger att jag inte slog till då. Väskan är i vattenavstötande material och man får ner A4-format i den. Perfekt om man ska nån stans och har lite handlingar att ta med. Tidigare i kväll ringde Clara från affären i Vingåker och sa att väskan fanns i svart/blått. Jag sa "KÖP DEN"! Och det gjorde hon. Själv hittade hon diverse fina kläder av ett nytt märke som hon visar på sin blogg. Grabbarna köpte jeans. Nu är jag lycklig - äntligen har jag fått min väska. Det finns dom som påstår att jag är väskoman. Jag höll inte med om det tills jag började snoka runt och kollade hur många väskor jag har. Det finns en del...


Perfekt att ha handlingar i när jag åker till Stockholm över dagen på konferens

I helgen ska vi åka till Katrineholms GK  för en heldag med spel över 27 hål. För min del blir det nog lite blandat, spel ibland och promenad ibland. Vi åker dit tillsammans med två klubbkompisar, far och son. Förra hösten var vi också där. Då hade Per (pappan) fixat all mat vi skulle äta. Det var pastasallad med kyckling, goda smörgåsar (som han tyvärr glömde hemma), kaffebröd, kaffe, juice, choklad, grönsaker och frukt. Han hade tagit med riktigt porslin. Väldigt lyxigt att bara sätta sig och äta. Det var i princip det enda jag behövde göra - skyffla in mat och dryck i min egen mun (och försöka spela bra golf). I år ska Hans och jag ordna med mat och dryck. Vi har tänkt göra rejäla mackor med stekt ägg och falukorv. Till det frukt och grönt, kaffe, juice och bullar. Det går åt en del mat när man spelar 27 hål golf och det tar ungefär 7 timmar med lite rast. Nu är det bara att hoppas på att vädret blir någorlunda bra. Förra hösten hade vi verkligen tur med vädret. Det var en vacker höstdag och vi hann precis gå runt alla 27 hål innan mörkret föll. Efter 18 hål var jag ganska trött, men gick med de sista 9 hålen och slog ett och annat slag. De tre 9-håls banorna är fina, var och en på sitt sätt. Jag tycker minst om skogsbanan - som delvis går i skogen. Den spelade vi sist när mörkret började tränga sig på. Det är ju det där med älgar och annat...Jag tror inte att jag kan få dom andra att börja med den slingan i helgen, då blir det i fel ordning. Jag har några stunder innan helgen att träna lite puttning, korta inspel och chippning. Tänkte överraska Hans med ett vasst närspel. I dessa tider hinner inte han spela golf eller läsa min blogg. Det är älgar och vildsvin som gäller just nu för Hans del! Har jag riktig tur så har han suttit tillräckligt stilla på pass i veckan och blivit stel och svingen är borta. Det är nog min enda chans att slå honom på golfbanan i helgen.
Lite publik sätter press på puttningen. Den vita bollen är Hans HIO-boll. Eftersom han är på älgsafari och inte har mobilen på så kunde jag ju inte fråga honom om jag fick låna den till min träning...

Förutom Hans och Emil så finns det två killar jag verkligen gillar. Lite mindre och lite hårigare. Dom heter Ragnar (Ragge) och Oskar och bor hos min syster och svåger. Ragge är en strävhårig tax som hunnit bli 13 år och Oskar är en korthårig collie på 8 år. Oskar är en utmärkt vice sheriff. Vill vara bäst i klassen. Alltid uppmärksam på vad matte tänker göra och hjälper till utan att bli tillsagd. Höjer matte rösten åt Ragge så gör Oskar också det. Ibland tar han egna initiativ för att hålla ordning på folk och fä. När vi är ute i skogen håller han koll på hela flocken så att ingen sackar efter eller försvinner. Taxen Ragge är mer en drömmare. Gör lite som han vill. Försöker komma undan med ett ruffsigt taxleende. Det funkar på mig men inte på vice sheriffen. Med ålderns rätt har Ragge blivit en smula döv - eller rättare sagt väldigt döv. Han söker verkligen ögonkontakt nu för att se vad vi ska göra och vilket håll vi ska gå åt och håller sig nära matte. Han ser en smula senil ut faktiskt. För övrigt är han i bästa form. Vältrimmat slimmad och snygg med lite grått i mustaschen. Oskar ser mig som en ganska jämnbördig lekkamrat. Det har jag tillåtit själv. Sist jag var och hälsade på dom blev jag dock irriterad på honom. Han stod bredvid mig och ville inte sluta skälla. Jag tappade behärskningen och röt "håll tyst nu". Oskar tystnade mitt i ett skall. Oj, vilket dåligt samvete jag fick för att jag röt åt honom.  Att han skäller beror på att jag bara ska uppmärksamma honom och strunta i taxen. Helst inte ens hälsa på Ragge. Det ska bli intressant att se om han skäller när jag kommer dit nästa gång.


Taxen Ragge                Collien Oskar                Blandrasen Harry 

Om Harry skulle jag kunna skriva en halv roman. Han blev lite mer än 15 år. I närheten av Harry hände det alltid roliga saker. En specialitet han hade var att vilja bli klappad. Precis när man lyft sin kaffekopp och var på väg att ta en slurk så passade han på att sticka in sitt huvud mellan armen och kroppen och buffa till. Resultat? Kaffe överallt. Eller när pappa hade skeden med strösocker nästan över kaffekoppen - buff med huvudet och socker överallt. Inte förstod han all uppståndelse, han ville ju bara bli klappad. Eller när min syster tävlade med honom på brukshundsklubben...Saknar honom mycket. 


Tre hundar i sängen + syster och svåger...

ps. Bör väl tillägga att min syster är en mycket kompetent välutbildad hundinstruktör,
må ingen skugga falla över hennes skicklighet i att dressera ALLA sorters djur  ds.                                                             

Först tyckte jag att det var bra att det nästan var fullmåne inför gårdags kvällens golftävling, Night Light Competition. Efter en stund kom jag på att det brukar dyka upp en och annan varulv då. I och för sig skulle det inte bli riktig fullmåne förräns på tisdag. Klockan sju igår kväll var det dags för årets trevligaste och läskigaste golftävling. Jag blev lagledare för ett mycket kompetent lag. Bland annat fick jag Anders Ljungberg i mitt lag tillika årets matchvinnare (min gissning höll). Matchen avgjordes på dan igår mellan Per Karlsson och Anders. Det blev särspel och Anders vann på hål nitton. Stort Grattis! Anders vet inte om han ska låta skotten flytta hem till familjen. Han tycker att skotten är lite stor och otymplig. Kanske får han stå i "Blå Hallen" som är klubbens festlokal och blicka ut över Kiladalen. I så fall får jag åka dit till jul och sätta på honom tomteluvan. Jag ska nog försöka övertala Anders att ta hem honom, han är ju van att bo hos en familj. Åter till kvällen igår. Förutom Anders i mitt lag blev det Thomas och Irene. Båda duktiga spelare. Vi var det lag som hade lägst handicap tillsammans. På nio hål fick vi ihop 1 birdie, 6 par och 2 bogey. 33 slag, ett slag över banans par. Märk väl - i mörker! Hans lag som hade lite högre handicap än mitt fick också ihop 33 slag. Mitt lag kom tvåa och Hans lag kom etta. Här var det alltså en fördel att ha lite högre handicap vid lika många slag. Sammanlagt var det nio lag som tävlade. Jag är jättenöjd med en andraplats. Den lite mer än halvfulla månen gjorde att det bitvis var riktigt ljust. Det var bara en gång det blev lite läskigt. Det var vid nionde hålet när jag slog ut i ruffen till höger och de andra tre slog till vänster. Då gick jag alldeles själv och hämtade min boll - plötsligt blev det kusligt tyst - mina lagkamrater syntes som tre skuggor lååångt bort. Månen försvann bakom ett moln. Jag sökte av ett område med blicken för att hitta min boll samtidigt som jag försökte se var mina kompisar var. Där låg den och lyste med ett onaturligt sken, starkare än tidigare. Var det verkligen min boll eller en alien? Jag nappade åt mig det som jag trodde var bollen och gjorde en någorlunda värdig språngmarsch tillbaka till mina kamrater. Hela rundan tog drygt två timmar. Det var två timmar fyllda med mycket skratt och en hel del bra golfslag kryddat med ett uns rädsla från en av oss i laget. Efter det åt vi som jag nämnt tidigare Gulaschsoppa men ost och bröd. De lag som som kom etta, tvåa och trea fick priser. Hans valde två förpackningar av sina favoritbollar. Jag valde ett regnöverdrag till bagen. Den ska jag ge till Clara som inte har nåt. Det var alltså årets sista tävling. Nästa helg är det Katrineholms GK som gäller.
ps. Irene i mitt lag fick dessutom pris för närmast hål på hål fyra - grattis! ds.


Mitt pris som Clara♥ ska få (jadå Emil♥ du ska få nåt annat)


Hans♥ pris - favoritgolfbollarna för 30 kronor styck!


Matchcupvinnare 2008
Anders Ljungberg

Jönåkers GK
Fredag
Kvartöverett
Tretton plusgrader
Lätt vind
Arton hål väntar ängsligt på mig
Stirrar stint på min motspelare
Han slår ut perfekt
Det gör jag också
Två poäng var på första hålet
Efter nio hål leder min motspelare med ett poäng
Han lyckades vinna hela rundan med fyra poäng
Färdiga kvartifem
Hela rundan tog 3,5 timmar inkl fika

På arton hål hade jag bara ett dåligt utslag, det är rekord. Jag hade poäng på sexton av arton hål och det är bra gjort med tanke på hur lite jag har spelat sen sommarsemestern. Jag kroknade efter fjorton hål men kom igen på sista och fick två poäng där. Inga poäng på hål sexton och sjutton. Jag hatar greenerna på Jönåker - grrrr. Dom är snabba som jag vet inte vad. Dessutom hade man nu passat på att lufta dom, dvs perforerat alla greenerna med väl synliga hål i ett symetriskt mönster. Jag tror att man ska borsta i sand i hålen. Det störde mig otroligt mycket när jag skulle ta ut puttlinjen. Lägg därtill att bollen rullade snabbt. Efter att ha puttat för långt några gånger så börjar man bli feg och puttar för löst istället. Det blev alldeles för många tre-puttar. Lite underhållning fick jag också. På hål fem är det vatten på både höger och vänster sida. Hålet är 320 meter från herr-tee. Hans tog fram en träklubba, dock inte drivern. Han ville komma lååångt. Bollen seglade iväg lååångt, tyvärr ner i vattnet till höger. Det hördes lite grymtningar från Hans och han tog fram en ny boll och peggade upp. Oj, den bollen seglade också iväg lååångt, tyvärr i vattnet till vänster. Vid det laget kunde jag inte hålla mig längre. Skrattet bara vällde fram, högt och okontrollerat. Jag försökte säga att jag skrattade med honom och inte åt honom. Han trodde nog inte på mig. Hans har aldrig skrattat åt mina misstag på det sättet och skulle nog inte göra det heller. Jag gör misstag så ofta och han gör det så sällan, därför blir det så himla kul när han nån gång missar nåt ordentligt.

Det blev ingen golfgubbe i pris för Hans. Däremot fick han som pris en god middag och ett glas gott rött vin tillsammans med denna "hemliga" dam

Den här veckan har inte varit någon höjdarvecka. Har inte mått så bra, känt mig influensaaktig men varit på jobbet som vanligt. Bloggen har fått vila några dagar.  Det fick även kören göra igår kväll. Jag lyckades i alla fall få iväg priserna till vinnarna av min tävling i går. Clara har redan "rosat mig" i sin blogg. I morgon eftermiddag ska Hans och jag spela golf på Jönåkers GK om det inte regnar allt för mycket och jag mår bättre. Jag är så himla golfsugen! I helgen är det dags för Night Light Competition. Tävlingen spelar vi på våran lilla bana Sågarbacken - på kvällen. Vi använder självlysande bollar. Det är en boll som det går att stoppa en lysdiod i. Det är jättesvårt att slå ett bra slag i mörker. Ungefär som att blunda och försöka träffa bollen. Är man sen som jag är väldigt mörkrädd så gör det inte saken bättre. Jag har tidigare haft jämt göra med att hålla koll på alla mörka skuggor som rör sig konstigt. Minsta lilla ljud har fått mig att hoppa högt. De som får mig i sitt lag kommer att ha full underhållning - det kan jag lova. Vi är fyra i ett lag. Alla slår ut sin boll och sen får alla fortsätta sitt nästa slag från den plats där den ligger som hamnat bäst. Spelformen heter Scramble. De två gånger jag varit med tidigare har jag lyckats slå i vatten båda gånger. Med hjälp av en bollhåv har vi fått upp mina bollar då de varit lätta att hitta dom lysandes så fint på botten av dammarna. Efter avslutat spel blir det varm mustig Gulaschsoppa och gott grovt bröd och en ost som hela tiden försöker krypa iväg. Till det valfri dryck. Förra året drack Hans och jag vitt vin till maten. Sedan blev det att gå hem med golfvagnarna. En promenad på 15-20 minuter. Klockan var runt halvtolv när vi kom in i vårt lilla samhälle. Vi mötte några som var ute på sista kvällspromenaden med hundarna. Jag såg nog vad dom tänkte - "jävla golffanatiker - nu spelar dom mitt i natten också". Det är sånt vi golfare får stå ut med.
Rapport kommer om min rekordrunda på Jönåkers GK imorgon med vidhäftande rejäla sänkning av mitt handicap.

Jag som trodde att Hans och jag skulle bo själva nu med bara lite visiter av barnen då och då. Ack vad jag bedrog mig. Jag fattar inte att Hans är så himla beroende av troféer. Antingen ska det vara döda djurskallar på väggen eller så ska det vara golfgubbar i olika storlekar i bokhyllor och var som helst i princip. Precis när golfgubbarna har flyttat härifrån så flyttar en ny in. Suck! Visserligen är han bra mycket snyggare än både skotten och den lille buttre svennen. Han påminner faktiskt om Hans med sina långa ben och slanka siluett. Hur hamnade han då i vår bokhylla? I lördags var det avslutning på herrgolfen. Tävling klockan tolv med efterföljande prisutdelning, mat och pokerspel. Hans kom tvåa på både golftävlingen och pokerspelet. Tävlingen om längsta drive vann han (mycket manligt prestigefyllt att vinna just det momentet). Ingen av de nämnda tävlingarna renderade någon trofé (dock lite stålar). MEN - utan min vetskap har en tävling pågått hela herrgolfsäsongen - ECLECTICTÄVLINGEN. Den innebär i korta drag att varje deltagare i herrgolfen har fört in ett resultat på varje hål (18 hål) en gång under säsongen. Gör man exempelvis ett par på hål ett så kan man föra in det resultatet på hål ett och en spelkompis signerar att det stämmer. Om man veckan efter på herrgolfen skulle göra en birdie på samma hål så kan man inte ändra resultatet även om det är bättre. Det gäller alltså att ha lite "is i magen" och vänta till slutet av säsongen om man inte tidigt lyckas göra väldigt bra saker. När man har fört in ett resultat på alla arton hål är det bara att hålla tummarna och hoppas på att man har lägst antal slag. DET HADE HANS OCH I PRIS FICK HAN EN TROFÉ - EN GOLFGUBBE...Hans kom alltså etta med 69 slag. Tvåan hade 73 slag.


Mr Eclectic som ska bo hos oss till oktober 2009


Har för mig att han flyttade åt Katrineholmshållet - dock inte till
Robert Karlsson


På lördag får han veta till vem han ska flytta - nu är han tillfälligt
inhyst på golfklubben

Nu är det dags att avslöja det rätta svaret från min tävling tidigare i veckan. För att slippa bråk så kommer de tre som är under 25 att få varsitt pris. Emil svarade mest rätt - deon skulle bort, allt annat var rosa. Clara svarade också rätt men valde ett annat svar till sist (bort med golfbollen). Pellens svar kunde ha varit rätt (skulle aldrig släpa med mig en så stor grej i golfbagen). Hans svar var helt fel, jag använder hårmousse. Som sagt - expekta reward ni tre youngsters, kanske inte en jättebig men i alla fall...
Senare idag/kväll kommer en intressant rapport från en tilldragelse igår, både i text och bild...

Uppdatering 20:35
Har nyss rättat några små stavmisstag efter påpekanden. Hinner inte skriva om gårdagen ikväll. Hjälper Hans med lite saker. Skriver imorgon istället när jag är ledig.

Att det ska göra så förbenat ont att börja motionera. Hade glömt bort pinan efter första turen med motionscykeln och ett par rundor efter det. Det tog ca en kvart idag innan jag kunde sitta något så när ordentligt på sadeln och jag är inte jättemager om bakdelen. Nu har jag i alla fall klarat av dagens motion, först en promenad med Sylvia på 40 minuter och sedan 30 minuter cykel. Det är tredje dagen på mitt nya liv idag. Vän av ordningen undrar förstås vad jag gjorde för motion igår. Körsång - kan det va ok? Nä, det är det väl inte. Jobbade länge, åt middag, somnade i fåtöljen, iväg till körträningen, hem för att se Idol (inspelat) och sen godnatt. Tänkte att jag kan spara gårdagens timme till en annan dag. Det kan bli tufft till söndag.
Det var kul att komma igång med kören igen efter uppehåll sedan i slutet av maj. Vi var sex sopraner, två altar, tre basar och en tenor - Hans...Han påstod när vi kom hem att jag hade sett väldigt glad ut när jag vände mig om och såg att han satt alldeles själv i tenorraden. Det är väl möjligt att jag gjorde. Vi tränade på gospellåtar som vi sjungit tidigare, så Hans klarade sin uppgift galant.
Idag anordnar jag en liten tävling (har sett på andras bloggar att man ska göra det). Titta noga på bilden nedan. Vilken/vilka sak/saker är det som inte hör ihop med övriga. Ta god tid på dig. Expekta en reward du som gissar rätt först av alla om du finns i min släkt/bekantskapskrets så att det är möjligt att överlämna något (skickar inget med post).


Kanske inte så lätt som det ser ut...