Tänk att det alltid finns dom som har varit med om nåt "värre" än man själv har varit. Den här gången är det min kollega och blivande golfkompis Carin som har varit med om nå't anmärkningsvärt. Vi hann som hastigast språkas vid i morse för att höra hur golfhelgen varit. Min var inte mycket att orda om (se lördagens inlägg). Carin fick däremot uppleva både det ena och det andra vid ett och samma tillfälle i helgen. Hon och hennes man spelade på en korthålsbana i närheten av Skavsta flygplats. Till saken hör att det även ligger en fallskärmsklubb där. Ni kan nog gissa vad som hände. Mitt under deras golfspel så kom det en man nedsinglandes från himlen. Tack och lov satt han fast i en fallskärm, så landningen på fairway blev ganska mjuk. Enligt Carin samlade han raskt ihop sin skärm och mumlade något ohörbart. Därefter begav han sig förmodligen bort till fallskärmsklubben, ca 1 kilometer därifrån. Straxt innan mannen kom ner från himlen hade Carins man försökt pricka en fasantupp med ett välriktat slag (tror jag). Dock missade han fasanen med några meter. Det hade annars kunnat bli en god söndagsmiddag. Själv har jag inte provat korthålsbanan vid Skavsta. Den verkar ju onekligen intressant. Däremot besöker jag deras driving range ibland. Fina utslagsplatser, prima bollar och en bra puttinggreen att träna på. Kan man sen få en och annan fasan med sig hem också så är det ju en bra bonus. Tyvärr hann jag inte förhöra mig om hur själva golfspelet gick för Carin. Just nu väntar jag spänt på att hon ska fråga  "Lotta, vill du spela golf imorgon?".

Trackback-URL för detta inlägg: