Min gamla faster i Falun
UPPDATERING 14:00
Har varit och ätit lunch med min gamla far. Vi pratade om hans syster Maria som har gått bort. Av en slump kom vi in på hur vi vill att våra egna begravningar ska se ut. Kanske en något konstig lunchkonversation. Men en sak är säker och det är att vi människor vet att vi ska dö men vi vet inte när. Vi började att fundera över vad vi ville ha för symbol på våra dödsannonser. Pappa ville naturligtvis ha en motorcykel och jag en golfspelare. Sen var det dags för musiken. Det var här det började spåra ur. Pappa ville ha "Sånt är livet" med Anita Lindblom och jag ville ha "Should I Stay or Should I Go" med The Clash. Sen blev det bara värre. Det är skönt att kunna prata lite avslappnat om döden med sin far som är 87 år. Vi hann aldrig till om och vilken vers vi ville ha i våra annonser. Det får vi ta nästa gång vi träffas.
Hon har funnits med på ett hörn i hela vårt liv (vi tre syskon), från vi var nyfödda bebisar. Många fina foton finns det. När mina två äldsta barn var små så åkte vi då och då upp till Maja (Maria)i Falun. När yngsta dottern kom till världen och vi hade byggt vårt hus på landet, då kom Maja ner ett par gånger om året under lång tid. Tilläggas kan att Majas barndomshem ligger på den mark som vi syskon idag äger. Här fanns ko, gris, höns, jakthundar och ett par små åkerlappar. Vår farfar, Majas pappa, var i stor del av sitt liv en s.k. "vägrallare" - han var med och byggde vägar både här och där. Han jagade småvilt- och storvilt, både när han fick och ibland när han inte fick. Mat på bordet fanns det i hemmet. Av syskonen (5) finns idag bara vår far kvar i livet, 87 år gammal. De 5 syskonen producerade "bara" 5 barn totalt. Varav vår far producerade 4 stycken (en syster dog i mycket unga år i en olyckshändelse), pappas äldre bror, Erik, fick en son som jag har sporadisk kontakt med med idag. Ju äldre man blir ju viktigare känns det att ta reda på gamla papper, foton med mera. Allt för att kunna spåra och förstå sin egen historia.
Ingen kan gissa vad jag vill ha för symbol i min annons. Som utgångsmusik vid min begravning vill jag ha: Hot roads to Hell med Blue Öyster Cult (;-D)och dessutom har jag och några kamrater bokat fönsterbord.......där vi tror att vi småningom hamnar.
"Snälla flickor kommer till himlen, andra hur långt som helst" (detkan vara Mae West som sagt dess) ord....
U-K: Har jag hört det förut? Jag nöjer mig med himlen och är således en snäll variant.
Ja, jag har väldigt fina minnen av Maja =) Och ett par fina grattis på namnsdagen-kort från min student och ett par födelsedagar :)
För övrigt, när jag dör vill jag ha the View - The Don som begravningslåt, ett fint bildspel med mig till denna, och som annonsbild skall jag ha ett knytt (från mumintrollen).
R.I.P. Maja!
Jag vill ha "Sing in Silence" med Sonata Arctica som begravningslåt och som annonsbild vill jag ha en vacker enhörning.
Dags att fylla i "Vita arkivet" kanske...
R.I.P.
Jag vill ha Highway To Hell som begravningslåt
Ok - nu finns era önskemål sparade på min blogg - nu glömmer vi döden för den här gången ;)
ett litet förtydligande bara, när det gäller min önskade låt: titeln är inte självklar, bandet har själva trätt en aning och så här säger de bland annat: Sandy Pearlman wanted to call the song Hot Rods to Hell after an old B movie. The band said it should be Hot Rails to Hell. Even the suggestion roads has been made....
Spelar det någon roll... =)