Hans och jag har återvänt från en minitour på vår favvobana Grönhögens Linksbana på Ölands södra udde med Kalmarsund som vacker fond. 

Jag kan inte få nog av den golfbanan. Det spelar ingen roll om vi är där i april när det krävs långkalsonger och toppluva, och blåser smådjävlar, eller som nu i veckan, stekande ökenvärme med en svag bris från sundet.

På onsdagen spelade vi ihop med ett par från Lund. Leif hade 16 och Margareta 20 i handicap. Det är lärorikt för mig som klassas som "höghandicapare" att spela med tjejer med lite lägre hcp.

Tyvärr hade jag för stor respekt för linksbanan och gjorde för korta inspel och missade många välbehövliga poäng. Jag besökte även några av bunkrarna som inte är att leka med på en linksbana.

Nya puttern skötte sig dock bra.

Efter rundan var det gott med en silltallrik och en iskall öl. Därefter var det dags för siesta för mig och Hans spelade 9 hål till. 

På torsdagen spelade vi ihop med ett ungt par från Borlänge. Johan hade 1 i hcp och Petra hade 9. Oj vad vi hade kul och vilka slag vi fick se. Båda två var jättegulliga mot mig och hjälpte mig när jag fick problem. Det var kul att se en tjej spela så bra som Petra gjorde. Hon slog både långt och rakt och gjorde det mesta fantastiskt.

Johan gick runt 18 hål på 70 slag brutto!

Nå, hur gick Hans och min minitour den här gången då?
Oavgjort, Hans vann onsdagens runda och jag torsdagens (med lite extrahjälp).

Måndagen den 12 juli gick den andra kvaltävlingen av stapeln för SN-golfens partävling. Den första kvalomgången var 6-7 juli på Trosa GK och Solbacka GK. I år tyckte Hans att vi skulle spela på Jönåkers GK och Nyköpings GK, dvs höja ribban lite (för min del). 2008 och 2009 spelade vi på Trosa och Solbacka.

Spelformen på Jönåker var foursome, Hans och jag slog ut varannan gång, sen slog vi varannan gång hela tiden. Jag tog hand om dom udda hålen och Hans dom jämna.

I vår boll hade vi nöjet att få spela med två gamla kompisar till Hans som heter Peter och Frank. Vi hade också med två trevliga golfare som heter Lars-Åke och Eva. Vi hade en härlig dag tillsammans.

Hans och jag spelade så bra så vi kom på tredje plats och Peter och Frank kom på sjätte plats.

Vädret var torrt, soligt och jävligt varmt = golfparaply uppfällt hela rundan för min del.

På tisdagen var det dags för kvaltävling nummer två på Nyköpings GK. Då var det greensome som gällde. Båda slog ut och så valde vi vems boll vi skulle fortsätta att spela på. Även här slog vi vartannat slag sen.

I bollen var det dessutom fyra trevliga och mycket roliga killar som visste hur man skulle sprida både bollar och glädje.

Tisdagens spel gick också jättebra och vi kom sammanlagt på tredje plats efter två kvaltävlingar.

Vädret var torrt, soligt och jävligt varmt = golfparaply uppfällt hela rundan även denna dag.

Nu är vi som sagt finalklara tillsammans med 99 andra par. Från början var det ca 280 par som tävlade.

För den som vill läsa om de två tidigare äventyren går det bra att klicka sig iväg till juli 2008 och 2009.

ps. Målet i år var att ta oss till finalspel, men jag har ett "smygmål", att vi inte ska komma sist ds.

Hi, I am Lottas new putter. My name is Pink Tiffany Yes.

I know that Lotta already have a great putter, but I think I can help her to do even a better job at the greens.

I am at least sure that I'm prettier than her old Taylor Made putter.

Love Tiffany

To be continued...

 

 

 

Så var jag duschad, tillbakadarrad och någorlunda utvilad efter dagens golftävling.

Vädret var underbart och jag hade det mysigt under mitt stora golfparaply, när jag inte slog vill säga. Paraplyet som går att sätta fast på golfvagnen skyddar bra mot sol och värme.

Hans och jag spelade bra ihop och kom på en fin 3:e plats av 37 par. Jag darrade på manchetten vid ett par tillfällen när jag hade 1-meters puttar, men annars höll nerverna bra. Lite kroknade jag i slutet men det gjorde inte Hans.

Emil med golfkompis Per kom på 4:e plats.

Vi slog dom med 1 poäng!

Vi vann ett dussin golfbollar, både Hans, jag och Emil.

ps. Hans kom närmast hål på Kiladalens hål 8 och vann ytterliggare ett dussin golfbollar av god kvalitet ds.

Imorgon är det dags för Hans och min första partävling för säsongen. Den går av stapeln på hemmaklubben.

Våra svåraste motståndare blir förmodligen bästaste sonen Emil som spelar ihop med klubbkompisen Per.

Det är 37 par som tävlar och vädret ser lovande ut. Nu när det är torrt och varmt flyger bollarna låångt.

Rapport kommer imorgon kväll!

Tja, det verkar som jag får stanna här.

Ja, ni vet ju inte vem jag är eller vad som hänt.

I lördags, på midsommardagen satt jag som vanligt och tittade på alla människor som gick förbi min styrkegrej på Gröna Lund. Plötsligt stannade en lång kille framför en av platserna och betalade en guldpeng. Hos mig gäller det att banka på en platta med en klubba så att massor av bollar hoppar in i ett nät.

Efter en stund stod det folk vid dom andra nio plattorna också.

Sen jävlar började dom banka. Först till 400 poäng vinner.

Den stora killen som var där först vann och fick just mig i pris. Han tog ett stadigt tag om min nacke och gav mig till en snygg tjej och sa " här älskling".

Hon slöt mig ömt i sin famn och så gick vi iväg till åkattraktionen Insane. Shit tänkte jag, ska vi åka DEN!

Som tur var så åkte inte "min" tjej någonting, hon roade sig istället med att titta när dom andra gjorde det. Så fikade hon en hel del också...

Den starka killen, han däremot, han åkte ALLT!

Det gjorde deras tre knoddar också.

Nu bor jag alltså hemma hos dom och lever livets glada dagar. Jag har två nya kompisar, två trädgårdstomtar. Roliga typer. Jag bor inomhus och dom utomhus, man är ju gjord av plysch.

Tjing!

 

 

I söndags tävlade jag för första gången själv på bortabana, närmare bestämt på Gripsholms GK.

Jag gick ut i sista boll med två gentlemen.

Vi hade trevligt under de drygt fyra timmar vi var ute på banan. Några små regnskurar sköljde över oss annars var vädret "lagom".

I min klass var det 51 tävlande och jag lyckades komma på 15:e plats. Som vanligt kroknade jag mot slutet. Orken räcker inte riktigt till 18 hål tyvärr.

Hans kom 3:a i sin klass och "vi" fick ett presentkort på middag på Gripsholms Hotell & Konferens, två flaskor fin äppelmust och två fina pennor.

Nästa tävling på schemat är en partävling som Hans och jag spelar varje sommar. Då slår båda ut första slaget och sen väljer vi vems boll vi ska fortsätta att spela på. Vi slår sen vartannat slag. Det brukar gå ganska bra för oss att tävla ihop.

 

TROTS ALLT FÖREDRAR JAG ATT TÄVLA IHOP MED DEN HÄR MANNEN

HANS SLÅR EN FIN DRIVE EN SEN LÖRDAGKVÄLL I 14 MINUSGRADER

JAG ORKAR INTE FÖRKLARA VARFÖR MEN DET FINNS I ETT TIDIGARE INLÄGG

Så här kan det kännas på golfbanan ibland, lite stökigt och jobbigt.
Slipknot är ett underskattat band enligt min mening.

och ätit helgrillad fläskfilé med potatissallad och grönt. Allt tillagat av Hans.

Tävlingen idag gick både bra och dåligt. De första tre hålen vill jag helst glömma, efter det spelade jag riktigt bra ibland.

Timo i min boll kom på 4:e plats. Han spelade riktigt bra ända fram till de sista två hålen.

Hans kom på 5:e plats och jag fick välja pris åt honom. Jag valde ett dussin fina Wilson dambollar och en påse långa peggar och fick en OK-nick av honom.

Det var 28 tävlande varav 5 damer. Jag kom 3:a av damerna och totalt på 20:e plats.

Jag är nöjd!

...är en årlig golftävling på min klubb.

Jag har aldrig tidigare varit med men i morgon smäller det.

Med nya fantastiska klubbor och ett gott självförtroende så ska det nog gå bra.

Det enda orosmolnet förutom själva vädret är min pågående förkylning, men jag har laddad med näsdroppar, näsdukar och golfbollar av god kvalitet.

Rapport kommer i morgon kväll!

Efter en fantastisk helg med BARA golf och inga nyttigheter så är jag trött men lycklig.

Inombords känner jag mig nu ungefär som Joel O'Keeffe i Airbourne låter när han sjunger "Runnin'Wild" om ni fattar.

"Gasen i botten känsla" hela tiden fast jag är helt slut. Hm, det kallas kanske eufori, jag är euforisk :)

På utsidan ser jag ut som en vissen tulpan och jag låter som en sengångare (om dom kunde prata).

Men jag är LYCKLIG över mina nya golfklubbor♥ som gör nästan precis det jag vill.

Nu börjar jag hämta mig efter en 18-håls runda på Kiladalsslingan.

Med en kort fikarast efter nio hål tog rundan nästan fem timmar.

När vi kom hem åt vi och sen somnade jag i min sköna fåtölj och sov medvetslöst i två timmar.

Om några veckor är det tävling och jag har tänkt försöka vara med då.

Det gäller dock att orka både att gå och slå den banan.

Man ska likt en bergsget bestiga en del backar, helst med bagen med.

I alla fall så blev det min bästa runda någonsin där idag.

Tyvärr inte så bra att det renderade någon handicapsänkning.

MEN JAG ÄR PÅ G!

Gjorde par på hål 2, hade partputt på hål 5 och fick två poäng på hål 9 (som jag nästan aldrig har fått poäng på tidigare).

Jag prickade greenerna och puttade jättebra.

Nu behöver jag bara träna så flåset blir bättre, det är mitt största problem just nu.

Hur det gick för Hans? Tja, han vann väl med några fjuttiga poäng...

Nu är han här igen, efter två års bortavaro.

Dessförinnan bodde han här i två år, 2006 och 2007.

Jag hade inte förväntat mig att han skulle återvända.

Min kära man hade dock planerat för hans återkomst.

Nu är jag tvungen att stå ut med hans fula nuna i ett helt år framåt.

I söndags kväll åkte Hans och jag till en närbelägen driving range för att träna.

Jag var enormt spänd över hur mina nya järnhybridklubbor och jag skulle komma överens.

Jag slog slag efter slag med varje klubba, från järnsexan till sandwedgen.

Jag missade i princip inte ett enda slag och slog dessutom flera meter längre än med mina "gamla" klubbor!

Mitt i all glädje inser jag att jag får problem nu. Jag måste tänka om när jag väljer klubbor ute på banan annars lär mina bollar segla över greenerna med flera meter, framförallt på korta par tre hål.

Okej, det känns som ett angenämt problem.